fouxdefafa

Håkan?


 Jar Jar?


Håkan (http://hakanshuvud.blogspot.com/2009/05/begun-blog-wars-has.html) och hans anonyma (och nästintill obefintliga) s.k. klonarme har startat ett bloggkrig mot mig, Darth Joakim-Sidious! Något som jag finner otroligt underhållande, men även lite konstigt! Jag älskar ju Håkan, men det blir ju inte lite underligt när han kallar mig för sin Nemesis, och vi alla vet att Håkan likt Jar Jar Binks blott är Comical Relief, så som Anna, en av förlorarna i det förra bloggkriget, även skriver i sin blogg.

Min fina och som sagt även väldigt roliga vän Håkan är en kärleksfull liten typ, som förutom att vara väldigt rolig även är väldigt bra på det här med allusioner. Denna varelse, av medelintelligens och klen kroppsbyggnad, förstår sig kanske inte riktigt på det här kriget. Ja, likt Jar Jar startade han det i tron att Federationen var god och inte var under min... äh, jag menar, Darth Sidious kontroll. Men han har iaf lyckats med klura ut vilken roll jag spelar i denna lilla charad, vilket är en stor bedrift för den intellektuella dvärgen Håkan! Som likt sin hjälte, Jar Jar, har kastats ut från sin hemvärld (i Håkans fall är det Loompaland) för att han är så värdelös och klumpig!

Men, Håkan har hittat vänner, och med dessa vänner har han bildat en ohelig allians som får teletubbies att framstå som sofistikerade i jämförelse. Ja, jag pratar såklart om Anna och Roberta.

Anna, som fick namnet CEPE-KO av hennes skapare (och min lärjunge) Erik Vader-Skywalker, är en prålig och glänsande liten piffig sak. Det enda denna schablonbild till robot är riktigt bra på, eller det enda som den överhuvudtaget kan, det är att ordbajsa nonsens. Inte direkt en keeper så att säga, något som unge herr Skywalker även snart kommer att inse varpå han kommer att överge de kärlekslösa kretsarna och de robusta gesterna som vi kallar för Anna. Detta är något som jag i min visdom kunnat förutse då det är en del av Eriks profetia. Denna profetia, som i princip går ut på att han med sitt Mudders tar över världen för att sedan härska brutalt, är så att säga "skriven i sten". Jag är ledsen Anna men du kommer att dö ensam och olycklig.

Fast där ljög jag! För varje gång vi ser Anna komma troppandes ser vi ju även Roberta, eller R2D2 som Håkans klyschiga allegori påbjuder, troget rulla efter henne. Till skillnad från Anna, som det verkligen väller ut nonsens ifrån, så kan inte Roberta yttra ett enda ord som mänskliga öron kan uppfatta. Ibland när hon försöker sig på att kommunicera, och jag hör de gälla pipande ljud som hon kallar för språk, så tycker jag verkligen synd om henne. Detta s.k. språk, som jag tror kallas för "chilenska", är obegripligt och antagligen även påhittat av Roberta i ett tappert (men världelöst) försök att skaffa vänner. Något hon aldrig lyckas med då dessa vänner (t.ex. Kalmardaniel) genast går över till den lite finare och glassigare sidan, sidan som klär sig i svart och har kraft i överflöd, ja jag pratar om Sith. Till skillnad från Roberta så kan vi nämligen mer än att endast öppna dörrar.

Denna retarderade klonarme, vars intellektuella likar endast återfinns i barnsagor, har tagit strid mot mig, 2000-talets Sokrates, och jag hade väntat mig många löjliga och andefattiga dissar. En strid att skratta åt, samtidigt som jag lekte med deras svaga psyken och vilsna själar.

Men.

Vad händer inte då? Jo det där svinet går över gränsen. Den där klumpiga och skrattretande varelsen sprider lögn och förtal. (http://hakanshuvud.blogspot.com/2009/05/en-helt-ny-mardromsvarld.html)
Jag är kapabel till att utföra handlingar som är "etiskt kontroversiella", och jag hatar människor och tycker att de flesta förtjänar att dö, och ja, jag skiter helt i barnen i Afrika Men, MEN! Jag skulle aldrig skada en katt! Aldrig någonsin! ALDRIG!!!! Aaaaaldrig!!!!!!!